melkermelkersson.blogg.se

En Järvsö-sväng

Igår var Melker hos Dan på dan, eftersom att jag var på jobbet (sista arbetsdagen på lovet, Måns Möller kom och föreläste. Minsann!). Jag fick några trevliga filmklipp av Dan från deras promenader, såsom jag ofta får. Det är så himla fint att få lite glimtar från deras dagar ihop. 
När Melker är hos Dan fungerar det ungefär som det fungerar hemma hos mig och Einar. Han blir orolig när han är hemma i hans lägenhet, men när de är ute och när de är i hans stuga är han relativt eller helt tillfreds. Återigen, jag är så glad att jag fått kontakt med Dan och att det är hos honom Melker får vara när jag jobbar. Även om det är mycket omställning för Melker, har han varit med en och samma person, när han inte varit med mig. Jag hade önskat att jag inte behövt jobba en tid för att kunna ta hand om Melker och göra honom trygg då han kom till mig, men det kunde jag inte. Dan har så bra förståelse också för situationen, och tycker att det är olyckligt att det blivit så att han behöver vara på två ställen samtidigt.

Nåväl- igår eftermiddag när jag slutat jobba tog jag och Melker min skruttiga bil (som jag köpt lyxiga nya vinterdäck till hurra hurra... hoppas den går genom besiktningen utan alltför många anmärkningar), och åkte till Järvsö. Jag lyssnade på Hundpodden med Kicki & Tage som alltid är så bra. Det var ett avsnitt med en så häftig tjej, Isabelle, som tog hand om en hund med tuff bakgrund. Jag tog till mig av så mycket i det avsnittet - att inte ha en massa krav, eller ens förväntningar, på en otrygg hund utan att bara fokusera på att göra honom trygg. Nu har inte Melker samma bakgrund som hunden Pongo som bodde hos missbrukare, men Melker är också en känslig hund.

Så kom vi då till Järvsö. Ni som inte vet sedan innan - Melker har bott i Järvsö i över 1,5 år, det är också där han är född - min mamma (och jag) är liksom Melkers uppfödare. Han var tvungen att flytta eftersom att han och hans pappa Tage börjat bråka och varit i slagsmål med varann. Vi gjorde samma grej som vi tidigare gjort då jag varit där - vi går en sväng med koppel på Tage och Melker, vi tar lugnt in dem i huset och allt går bra. Men vi gjorde en jättemiss sedan, inatt. Tack och lov gick det bra, men det hade kunnat sluta illa:
Jag och mamma låg i hennes säng och tittade på "Modern och dottern", världens bästa serie - tipstips. Det känns också som att huvudpersonen, Melek, är lite som Melker. Hehe. Samma namn nästan, splittrad i var han hör hemma... närå men lite. Gripande och spännande serie i alla fall. 
Sedan somnade vi och Tage kom och lade sig vid mina fötter. Typiskt honom. Han visar att det är hans revir, "Här får jag ligga faktiskt". 
Det är skogsmöss eller råttor eller vad det är, i väggarna och isoleringen. Mamma slog i väggen för att de skulle sluta. Melker kommer och är nyfiken mitt i natten, och Tage börjar morra mot Melker. Vilket ju i och för sig är bra, han ger i alla fall Melker en varning liksom (och oss också). Hade jag inte fått tag på Tage och mamma lyckats mota bort Melker hade det kunnat bli slagsmål igen. Melker kom faktiskt upp i sängen, men var så pass klok eller nåt att han inte svarade upp mera. Puuuuuh.
Sedan gick jag upp på övervåningen med Melker och allting var bra igen. Men det är ju vi som gör fel och missköter oss. Det var inte meningen att somna i sängen och verkligen inte att Tage skulle ligga där... Nåväl, allt gick bra pepparpeppar. Det gäller bara att jag och mamma tänker lite steget före.


Tage, Rut och Melker.

Idag har Tage varit med mamma i butiken. Jag, Rut och Melker har varit på tomten och jobbat med staketet som förhoppningsvis ska göra att de stannar kvar på tomten... Nu ska vi tre åka till veterinärkliniken i Delsbo och ta allergisprutor och kolla örat. Melker har varit så glad åt att vara här och träffa min mamma och hans päron. Han har varit lugn och lycklig och ätit så bra mot för hur han äter hemma. Igår kväll innan kurret hade hänt i natten sa jag till mamma, att det här kanske inte går. Han kanske måste flytta tillbaka hem till dig. Men det går ju inte. Tage hör liksom hemma här... Men det är väl alternativet, om det inte går bättre så småningom, att jag faktiskt tar hand om sur-Tage istället för Melker. Men jag hoppas så att Melker ska kunna bli trygg hos mig.

Stor kram
Elinor & Melker